Min fot
Kategori: Allmänt
För ganska så längesedan skrev jag ett inlägg om diabetesfötter. Var 30e sekund amputeras som sagt en diabetesfot någonstans i världen.
Vad jag inte berättade var att jag har haft problem med min vänster fot ett bra tag. Jag har ingen aning om det är relaterat till diabetesen eller inte.
Detta började långt innan LCHF tiden det hugger till och ilar precis som om att jag får en elektrisk stöt. Ibland känner jag ingenting förutom om jag trycker på en viss punkt på foten.
Men rätt som det är kommer de fruktansvärda ilningarna. Ibland måste folk tro att jag är knäpp eftersom jag inte kan låta bli att grimasera om det kommer en riktigt jobbig ilning. Jag tror själv att det är någon form av nervsmärta.
Båda mina fötter domnar även väldigt lätt bort och jag kan inte sitta still för länge för då pirrar det och jag tappar känsel.
Var till fotterapeuten i nov och hon sa att jag hade fina fötter och inte visade några tecken på diabeteskomplikationer. Men det hon gör är ju att pilla lite med någon sak för att kolla om man har känsel och testar om man känner vibrationer med en stämgaffel.
Tittade in snabbt till min läkare efter besöket,detta var precis dagarna innan jag började med LCHF
Han ville veta vad terapeuten sa. Och jag berättade att det inte var något fel.
Och han menade på att det kanske inte var så farligt utan att jag upplevde smärtan värre eftersom jag mådde dåligt i övrigt just då. Han sa att om någon som du inte tycker om nyper dig på armen så gör det ondare än om någon du tycker om skulle göra det.
Jaha tack för det då var jag inbillningsjuk också.
Jag vände jag mig istället till vårdcentralen. Där klämde och tittade hon lite på foten och sa att det kan ju vara en inflammation vi kan prova med en kortison spruta och se om det hjälper. Eller så får du voltaren salva som du ska smörja 3ggr/dag i några veckor.
Jag gick hem med salvan ville inte ta sprutan för jag vill gärna veta vad det är för fel på mig innan jag provar spruta in något.
Jag fick även röntga foten. Men det var inga fel.
Salvan fungerade såklart inte.
Jag fick remiss till ortoped tekniska för att göra ilägg.
Jag ringde och avbokade på grund av att det inte kändes som att ilägg till skorna skulle hjälpa eftersom det framförallt ilar när jag är utan skor.
Problemet med foten finns kvar men jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig för att få rätt hjälp.
Jag har ringt och pratat med min diabetessköterska som inte tror att det är något med nerverna för att då brukar det vara i båda fötterna.
När jag läst lite i en ny bok om omvårdnad vid diabets kan man läsa om just ilning/ skarp smärta som liknas vid elektrisk stöt. Men sköterskan tyckte inte att jag skulle gå via diabetsläkaren utan via min vårdcentral igen :(
Det jag stör mig på är att man inte blir tagen på allvar.
Visst mitt problem kanske inte är relaterat till min diabetes. För att det brukar kännas så och det brukar vara så osv. Jag har tydligen inte helt rätt synmtom...
Men fotkomplikationer och nervskador är en vanlig komplikation hos diabetiker som man kunde undvikt om man hade fått rätt kostråd från början.
så jag tycker ändå att man kan få bli ordentligt undersökt för att ialla fall utesluta att det är det. Istället för att vänta tills man är en av de där som upptäcks för sent och min fot är en av de som hamnar på 30 sek listan.
Jag har nu ringt upp ortoped tekniska och sagt att jag ville ha en tid ändå. Får väl prova om jag felbelastar och om det är det som är felet tror dock inte det men men. Har tid imorgon så vi får se hur det går. Jag få gå den vägen istället antingen hjälper det eller så har jag uteslutit att det är det som är felet.
